.

jag skulle från och med denna dag ha ett 1 månads vikariat för Pernilla på grytet och jag var så glad över att de frågat mig! Men så blev det inte, istället gick Fina till chefen och sa att jag borde få resursviket på Kojan,

Saken var klar...jag skulle jobba som resurs 85% på Kojan fram till midsommar...WHAT!! Hur hände detta? tack Fina jag är dig evigt tacksam!

 

Jag skulle i alla fall jobba med en flicka, 4 år som inte pratade, visade inga känslor och bara var helt borta.

I början kände jag mig osäker, hur ska jag kunna hjälpa henne? vad ska jag göra? jag kan ju ingenting sånt här!

Men veckorna gick och efter ett par månader lyckades jag locka fram lite skratt. Sen rullade det bara på,..vid midsommar hade hon kommit så långt att jag inte "behövdes" längre. Hon pratade inte hela tiden men hon svarade och man kunde samtala med henne! Både sorligt och glatt. Att  jag kunde hjälpa henne att släppa spärren så att hon började prata med oss känns helt fantastiskt. Något jag kommer att bära med mig hela livet.